Hur tungt väger s k interkulturella erfarenheter i ett rekryteringssammanhang? Hur definieras och uppfattas internationella erfarenheter ? Vilka färdigheter och vilken kompetens associeras med dessa erfarenheter ? Är de eftersökta på dagens arbetsmarknad? Det är dessa frågor som en studie av CIMO (1) och Demos Helsinki (2) sökt besvara.
Resultaten visar att arbetsgivarna endast tenderar att erkänna en mycket liten del av den kompetens som studenterna tillägnat sig under sin vistelse. Faktum är att arbetsgivare inte nödvändigtvis sätter stort värde på erfarenheter av internationell rörlighet i studiesammanhang; omvänt fann studien något överraskande att mer än 90% av arbetsgivarna hade en positiv syn på internationella erfarenheter. Det verkar som om den internationella rörligheten genererade exakt den typ av kompetens som efterfrågas av arbetsgivare, men att de senare hade svårigheter att se sambandet mellan studerandemobilitet och de färdigheter de förväntar av sökande i ett rekryteringssammanhang.
Det finns följaktligen ett verkligt behov av att mer exakt definiera de fördelar som är förenade med internationell rörlighet för att göra det lättare för de olika aktörerna på arbetsmarknaden att identifiera dessa. Målet är att göra det möjligt för arbetsgivare att bättre bedöma de kunskaper som förvärvats genom internationella erfarenheter, men också att hjälpa de studerande, aktörer och allmänhet att inse fördelarna med en utlandsvistelse.
Fördelarna med studentmobilitet
Traditionellt förknippas internationella erfarenheter med förvärvande av språklig och interkulturell kompetens, färdigheter som i högre grad krävs för vissa typer av jobb än andra. Men för de allra flesta arbetsgivare, är de en del av vardagen i arbetslivet. Många studier tyder också på att internationell rörlighet utvecklar inte enbart studenternas professionella kompetens utan även deras sociala färdigheter. Det är också allmänt känt att sådana erfarenheter gör dem mer toleranta och fördomsfria.
Dock är listan över färdigheter som förvärvats under en utlandsvistelse långt ifrån uttömmande och tillräckligt utvärderad. Studien visar på att det åtminstone finns tre färdigheter som ytterligare bör belysas: produktivitet, motståndskraft och nyfikenhet.
Nästa etapp
För att bättre tillvarata internationella studenters erfarenheter i arbetslivet, lägger CIMO fram förslag till åtgärder på tre nivåer:
- Högskolor och andra instanser med ansvar inom högre utbildning måste föra en djupare dialog med arbetsgivarna för att uppnå en bättre utvärdering av de kunskaper som studenten förvärvar under sin rörlighet.
- De institutioner och organ som är involverade i främjandet av internationell mobilitet bör bli bättre på att definiera de färdigheter som förvärvas under en utlandsvistelse i syfte att bättre kunna redogöra för dem inför potentiella arbetsgivare och ställa dem emot arbetsmarknadens behov
- Studenterna behöver mer stöd och bättre verktyg som hjälper dem att identifiera och lyfta fram de kunskaper de förvärvat utomlands.
För att läsa ett sammandrag av studien (på engelska)
(1) CIMO, Centre for International Mobility, finsk byrå för främjande av samarbete och internationell rörlighet (genom utbildning, arbetsliv, kultur och ungdomsverksamhet). CIMO lyder under Finlands ministerium för utbildning och kultur.
(2) Demos Helsinki: finsk oberoende tankesmedja, www.demoshelsinki.fi