Inom ramen för det svenska Choix Goncourt 2024 utger Annalena Sund Aillet, Nils Möllerberg och Sofie Linder en litterär recension av Humus av Gaspard Koenig, baserad på juryns diskussioner.
Vår tids miljösituation är det centrala temat i boken Humus, skriven av författaren, filosofen och politikern Gaspar Koenig. Berättelsen kretsar kring jorden och mer specifikt kring daggmaskarna som lever på den. Verket är en miljökritik av vårt nutida samhälle som framförallt riktar sig mot jordbruksindustrin, dopat jordbruk samt användningen av kemiska gödningsmedel som utarmar jorden. Boken belyser även fenomenet grönmålning samt ekologisk aktivism.
Berättelsen handlar om de två studenterna och vännerna Arthur och Kevin. Efter att ha flyttat från det självförsörjande Château de Grignon, med sina 300 hektar fält och skogar, till betongöknen Saclay, med bara några få kvadratmeter vildmark, träffas de i samband med sina studier i agronomi. De två vännerna har höga mål och ideal men deras vägar skiljs åt. Arthur, ivrig att hitta ett sätt att leva i harmoni med naturen, slår sig ner på en familjegård på landet där hans ideal allt eftersom omvandlas till aktivism. Vad gäller Kevin slås han av idén om att använda daggmaskar för att på ett miljövänligt sätt lösa problemet med avfall. Denna idé kommer snart att ligga till grund för ett stort nystartat företag.
Den svenska Choix Goncourt-juryn tyckte att bokens tema var fascinerande, viktigt och aktuellt. Genom de två vännernas resa lyckas författaren framhäva olika aspekter av frågor relaterade till miljö och klimat. Han lyckas också kontrastera Arthurs liv på landsbygden med Kevins äventyr i finansvärlden. Andra motsättningar författaren använder för att ge trovärdighet åt boken och för att skapa intressanta infallsvinklar är den mellan de unga och de gamla, de fattiga och de rika samt mellan landsbygden och staden. Ytterligare ett tema som löper genom berättelsen handlar om karaktärernas sexualitet, där Kevins pansexuella läggning ställs i kontrast till hans kollega som använder sex som ett maktmedel.
Genom sin realistiska stil använder författaren långa och precisa beskrivningar som fungerar utmärkt för att måla upp en bild av karaktärernas natur och miljö, men som enligt en del av juryn fungerar mindre bra för att beskriva karaktärerna i sig. Kevin och Arthur placeras i en fast form vilket hindrar deras personligheter från att utvecklas under bokens gång – istället förblir de något platta eller rentav stereotypa. Detsamma gäller för bikaraktärerna, framförallt för kvinnorna.
Boken är dock skickligt uppbyggd. Genom hela berättelsen speglas de olika skeendena i Kevins och Arthurs liv i varandra vilket är ett effektivt sätt att framställa deras dilemman och ge läsaren en tankeställare. Att författaren också är filosof märks på det sätt som frågorna lyfts. Detta bidrar till att skapa en god grogrund för bokens apokalyptiska slut.
Sammanfattningsvis fångar Humus vår generations klimatångest och i slutändan är bokens miljökritiska budskap viktigare än karaktärernas personlighet och psykologiska drag. För läsaren som är intresserad av att veta mer om daggmaskar och vår planets framtid är Humus en obligatorisk läsning.